Smedjan i Järna – Passion för metallkonstruktioner sedan 1891

Välkommen till Smedjan i Järna

Över 100 års erfarenhet av allt inom metall

img16.jpg

Oscar Karlsson

En av de lärlingar som kom till Frans Zettermarks smedja var Oskar Karlsson. Han var född 1885 i Botkyrka. Oskar arbetade hos en familj i Salems socken och när familjen tog arrende på Lilla Håknäs i Ytterjärna följde Oskar med. Många gånger berättade han för sina barn och barnbarn om hur han första gången kom till Järna ledandes en kviga på sin färd från Salem.

Oskar kom snart i kontakt med Frans Zettermark vid Ingenting. Han arbetade som lärling vid smedjan ett tag innan han gav sig av till Södertälje för att arbeta och utbilda sig vid en smedja och mekanisk verkstad vid Kaplansgatan. Oskar hade också tidigare varit lärling på andra platser, bl a på snickeri och ville på så sätt bredda sitt kunnande.

Gesällkamraten Gunnar Adolfsson och Oskar Karlsson luffade runt tillsammans och de båda tog plats bl a på Vagnsfabriken i Tranås och som hovslagare på Stora Sundby. De båda vännerna arbetade också vid smedjan vid Ingenting tillsammans. Gunnar och Oskar var båda två förtjusta i den unga dottern på Ingenting - Ingeborg. Ingeborg fattade tycke för Oskar och de båda gifte sig 1918.

Som så många andra vid den här tiden hade vännerna Gunnar och Oskar pratat om att fara till Amerika. När nu Oskar var gift var det bara Gunnar som åkte iväg. Det gick bra för honom och han höll sporadisk kontakt med Oskar genom brevväxling. Läs Gunnar Adolfssons brev till Oskar Karlsson 1931.
Gunnar Adolfsson och Oskar Karlsson finns avbildade på Smedjans emblem som ritades 1981 av frimärksgravören Lars Sjööblom.


img17.jpg


Oskar tog över verksamheten på Smedjan sedan Frans Zettermark blivit äldre. Han bildade företaget "Oskar Karlsson Hovslageri och Smidesverkstad". Oskar var känd som en skicklig hantverkare. Han kunde både snickra och smida. Det hade han nytta av när han 1917 inredde Scania-Vabis första ambulans.

Oskar hade mycket god hand med djur. Det var många som kom till Smedjan för att få sina hästar skodda. Man stod på smébacken och språkades vid under tiden man väntade på sin tur och ibland stod man kvar även efteråt. Smedjan var en samlingsplats dit man kom för sina ärenden eller bara för att få höra något nytt från bygden. Under sin väntan kunde besökarna gå in till Ingeborg för att få en bit mat eller en kopp kaffe.


img19.jpg


Stugan Ingenting blev så småningom för trång för Oskar och Ingeborg som med tiden fick sju barn. De flyttade till ett hus som de låtit bygga i backen ovanför Smedjan och hyrde ut Ingenting. En period hyrdes Ingenting av två systrar som öppnade Café Skumrasket på bottenvåningen, medan deras bror hade skomakeri på övervåningen.

Under Oskars tid vid Smedjan förändrades arbetenas karaktär. Fortfarande kom många av kunderna från lantbruket, men industrin och flera statliga verk (Vattenfallsstyrelsen, Kungl. Telegrafverket, Domänverket och Vägverket) började anlita Smedjans tjänster.


img20.jpg


Oskar och Ingeborg fick tre döttrar och fyra söner. Alla fyra sönerna arbetade i Smedjan. Ivar och Bengt fortsatte i den gamla smidestraditionen och bildade så småningom företaget "Järna Smidesverkstad", medan Ingvar började med byggnadssmide i företaget "Ingvar Karlsson Smidesverkstad. Yngste sonen Ingemar hjälpte brodern Ingvar i hans firma.

1974 dog Oskar. Han hade hunnit bli närmare 90 år. Sin sista häst skodde han 85 år gammal. Även efter sin pension var Oskar i Smedjan och hjälpte till i arbetet samt ägnade sig åt konstsmide.

De sista 16 åren levde han som änkling sedan Ingeborg avlidit 1958 endast dryga 60 år gammal.

Fortsättning: Ivar och Bengt Karlsson